Birgitta Nyström heter hon, min lågstadielärare i Åmål. Hon som gjorde det så lätt för mig att som 8-åring flytta till ny stad, börja i ny klass och känna mig trygg i allt det nya. Hon som såg vad just jag behövde och lät mig göra just det. Hon som så medvetet använde hela sin repertoar av pedagogiska metoder för att vi elever skulle förstå hur vi kunde lyckas. Hon som är en av anledningarna till att jag valde att bli lärare.

Bra lärare är ovärderliga, det vet vi. Birgitta var ovärderlig för mig, och säkert har du någon lärare du stött på i livet som gjort skillnad just för dig.

Ibland verkar det som att alla dessa bra lärare som gör skillnad faller bort i mediabruset. Det är många andra saker som lyfts fram i debatter och diskussioner om förskola och skola (betyg, gruppstorlek, omdömen osv), viktiga saker som vi förstås ska prata om. Parallellt med detta behöver vi lyfta fram lärares betydelse och insatser för barns utveckling och för samhället i stort ännu mer. Inte bara för att ”forskning säger att” det är viktigt, utan för att faktiskt uppmärksamma allt bra som sker i alla dessa möten mellan barn, elever och lärare i förskolor och skolor varje dag – hela tiden. Ett sätt att öka både stolthet för och feedback till en otroligt viktig yrkeskår!

I Vittra vill vi vara med och bidra till detta.

På regeringens uppdrag tog Skolverket förra året initiativ till den fantastiska webbsidan För det vidare, med syftet att attrahera fler med ett genuint intresse för pedagogik och lärande till lärar- och förskolläraryrkena. På webbplatsen kan man hylla lärare som betytt mycket, och på så vis sprida ordet om vad det är lärare gör som gör skillnad. Webbplatsen har funnits i knappt ett år och i slutet av vecka 8 hade 2240 lärarhyllningar gjorts. Med tanke på hur många av oss som haft flera lärare i våra liv är det en väldigt låg siffra… I Vittra uppmuntrar vi nu våra 900 medarbetare att vara med och bidra till en förändrad syn och attityd kring läraryrket, genom att bland annat hylla lärare de själva haft som betytt mycket på Lärarhyllningen. Vår ambition är dubbla antalet på ganska kort tid, och att det den 9 april finns 4500 hyllningar!

Vill du vara med och bidra, och framför allt vill du vara med och lyfta en väldigt viktig yrkeskår – som gör skillnad? Hylla då en eller flera lärare som betytt mycket för dig. Sprid ordet och sprid kraften i att bra lärare får oss att växa.

Jag har hyllat Birgitta på Lärarhyllningen, jag valde också att ringa upp henne och berätta om min hyllning. Det samtalet, med min nu 75-åriga lågstadiefröken, var ett av dom häftigaste samtal jag haft på länge!

Frida Gustafsson Wennö, Chef Kvalitet och Utveckling Vittraskolorna, 0733-650018

Om man skulle göra en topplista över vad som gör undervisning bra, vad som leder till goda resultat och måluppfyllelse så finns det några faktorer som vi kan kan vara helt säkra på, sådant som har både vetenskapligt stöd och som stämmer med lärares och elevers egna erfarenheter:

På solklar plats #1: ALLT som skapar ökad förståelse för hur jag lär mig, vad jag kan och vad jag behöver utveckla. På pedagogiskt språk brukar det kallas för ”formativ återkoppling” eller, lite slarvigare, ”feed forward”. En undervisning som hela tiden handlar om vad vi lär oss och som ger som information om hur nästa steg i utvecklingen ska tas har enorma förutsättningar att lyckas. Bra undervisning kan alltså inte bara handla om VAD man ska lära sig, den är lika mycket inriktad på att förstå HUR det ska gå till (och HUR det gick) och det finns mycket bra svar på VARFÖR man gör det man gör, det finns engagemang och höga förväntningar.

Den korta versionen av projektet på Forsgläntan lät ungefär såhär:

”Vi skulle jobba med muntlig presentation och idén var att eleverna skulle göra tal eller presentationer på antingen A-, C- eller E-nivå men det gick inte eleverna med på. De ville göra tre olika presentationer för det var skillnaden mellan en bra och en mindre bra presentation som intresserade dem. Och då gjorde vi så.”

På Vittra Forsgläntan finns det en tydlig idé om hur eleverna ska ”bli mästare över sitt eget lärande”. De första stegen handlar om att lära sig begreppen, att förstå det som står i kursplaner och uppgifter på riktigt. Med förståelse av begreppen kan man få grepp om verben, om det som ska göras… Vad betyder det t.ex ”att analysera”? Sist men inte minst handlar det om att förstå kvalitet och progression och de uttrycks bl.a. i kursplanernas värdeord, hur många förstår faktiskt skillnaden mellan ”utvecklat resonemang” och ”mycket väl utvecklat resonemang”? -Eleverna i seniorlaget på Vittra Forsgläntan gör det…!

Att skotta snö på Arktis: ”Vi tyckte att uppgiften var väldigt bra, vi lärde oss inte bara hur man gör en bra muntlig redovisning, utan också hur man kan ta hjälp av målen i sina arbeten, inte bara i svenskan. Vi rekommenderar starkt den här uppgiften till andra skolor. Det krävs dock en viss förförståelse inför en sådan här uppgift. Innan man börjar jobba med det här är det bra om eleverna redan är lite insatta i målen. Det är också viktigt att man har en öppen dialog mellan lärare och elever, så att man kan få den handledning och formativa bedömning som krävs …”  

Lär av oss!: ”Projektet har fått oss att veta vad som krävs för de olika nivåerna, samt veta vart man själv ligger och vad som krävs för att uppnå nästa nivå, att veta sina egna utmaningar och kunna ligga på sin egen nivå i arbetet. Vi tycker att det har varit kul och lärorikt att få jobba på detta sätt och det är kul när lärare vågar anta nya sätt att jobba på för vårt lärande.”

LeLe här!:”Om vi hade fått göra om denna film så hade vi planerat mycket bättre, och jobbat på samarbetet. Vi skulle ha jobbat mer med progressionen så att man ser mer skillnad mellan de olika talen t.ex. på A-talet kunde man ha haft en power point eller bilder för att förstärka sitt budskap och få mer intresserade lyssnare. Så nu vet vi vad vi skulle gjort bättre om vi hade fått en andra chans, men det tar vi lärdom utav. Detta var i alla fall en väldigt stor och rolig utmaning vi tog oss an. Det var väldigt lärorikt och man hade också väldigt roligt under inspelning och alla omtagningar”

Chacha bloggen: ”Vad vi lärt oss och kommer att använda oss utav i resten av vår skolgång är att handledning är en av de bästa sätten att lära sig och förstå sitt eget lärande på. Nu förstår vi även betygskriterierna och vet hur vi ska få de betyg vi vill. Inte bara i svenskan utan även i andra ämnen.”

Att käcka koden: ”Vi alla tre känner att vi har växt som personer och hur vi lär oss. Det handlar om att ‘’knäcka’’ koden om hur man lär sig. Inte att vissa är smartare än andra. Allt detta kommer vi ha med oss i framtiden och även när vi börjar på gymnasiet till hösten”

When the learning gets tough:”Den stora utmaningen i projektet var att förstå vad som krävs för att få de olika betygen. Men att förstå kriterierna är ju så viktigt! Annars vet man ju inte vad man ska lära sig! Det här är ju enkelt för er lärare, det är ert jobb och ni måste lära er kursplanen. Men vi har insett att det är minst lika viktigt att vi förstår kursplanen som att ni gör det.”

Fy f—- vad vi är bra! ”…Och sist men inte minst så får vi lära oss hur vi på olika sätt kan lära oss, utvecklas på bästa sätt och ett bredare perspektiv på allt (något som jag tycker är väldigt viktigt – och brist på – i vår värld!). Vi ska göra den här världen till en lite bättre plats med stor hjälp av våra fantastiska lärare och helt underbara skolsystem” 

Det kan inte sägas bättre än så!

/Ante Runnquist, Vittraskolornas kvalitetsteam

Den nya skollagen kräver att alla skolor har ett skolbibliotek och i samband med att vi skulle bygga om Vittra Södermalm tänkte vi att vi borde kunna göra något åt den lite dammiga bilden av skolbiblioteket. Vi ville lyfta biblioteket och göra det till juvelen i vår lärmiljö, till en ny sorts skattkista fylld med digitala och analoga resurser som fungerar används hela tiden. Sagt och gjort: nu har vi en miljö värdig 2000-talet och våra elever och… vi har till och med skapat en skattkista!

ATT miljön är fin och skol-olik gör att man visar mer respekt mot miljön, man vill att den ska vara fin, det känns att den är till för oss.

Det är trivsamt och det gör att man koncentrerar sig bättre och skolan inbjuder faktiskt till att det är en plats där man stannar kvar efter skolan, vi gillar helt enkelt att vara här även när det inte är skola. För oss betyder det mycket eftersom en av de bra sakerna med den här skolan är att vi elever kommer från många olika håll och då är det ännu viktigare att skolan är en fast punkt.

Vi har medvetet lagt upp ribban för oss själva: lärmiljön är fantastisk idag men den har potential för arbetssätt som vi vill fortsätta att utveckla framöver. Lärmiljön sätter inga gränser utan på minner oss om att ”vi ska ända hit”!

Det bästa är att miljön fungerar som en magnet, eleverna vill dit, vill vara där och när man drar upp dörrarna till biblioteket så dröjer det inte länge innan det är fullt och eleverna lånar och läser böcker som aldrig förr. Det finns ingen skarp gräns mellan digitala medier och de analoga, det är egentligen inte så konstigt, du kan låna en läsplatta för en timme eller referenslitteratur, det beror ju på vad som funkar bäst för dig

Miljön bidrar och till att man umgås med fler, man pratar helt enkel mer med andra och jobbar mer tillsammans om man inte är som en klass, en grupp hela tiden, i samma rum. Det är viktigt! När det är varierat blir det ofta bättre.

Lärmiljön ett uttryck för våra värderingar: det är otroligt viktigt att elever får vistas i en vacker och funktionell miljö under sin arbetsdag. – Vad som är funktionellt är naturligtvis olika för olika skolor men för oss är det naturligt att miljön är lika varierad som våra elever. Vi lär oss på olika sätt och vi behöver olika miljöer beroende på vad vi gör. Det är lika viktigt med tydlighet och struktur för att skapa en fokuserad miljö med förutsättningar för att lära sig mycket.När en elev vill jobba själv och vara fokuserad på sina egna tankar fungerar en sorts miljö bra, när man vill arbeta tillsammans med andra och byta idéer behöver man ibland en annan, i vår skola ser man med blotta ögat vad som är tänkt för vad och det gillar vi.

”Små avskärmade miljöer fungerar verkligen! Här är det liksom tydligt vad ett hörn är till för. Så är det inte i t.ex. klassrum som ser likadana ut, där vill man liksom inte vara, där ska man bara vara. Visst, det kan vara helt ok med fina möbler och så men det är inte lika tydligt som här”

Jämfört med hur vi hade det tidigare så har vi skapat en miljö med större variation och med tydligare identitet, nu talar lärmiljön samma språk som vårt pedagogiska tänk. Man kan både se och känna vad olika delar av miljön inbjuder till och det är precis det som är meningen! Grunden är naturligtvis en trygg skolkultur där alla respekterar varandra med tydliga förhållningssätt och spelregler, när man har det finns förutsättningar att skapa en stimulerande fysisk lärmiljö. Nu har vi det men den häftiga känslan är att vi bara har börjat, det mesta av det roliga ligger framför oss!

Det finns inga öde ytor och det bidrar till att man känner sig trygg… vi hatar korridorer och trapphallar! –Där känner man sig lätt otrygg och ensam, här är man liksom tillsammans med andra hela tiden och lärarna är hela tiden nära (lite jobbigt är det också, de har liksom koll på en…)

/Elever och pedagoger på Vittra Södermalm

Btw: Så här ser vår nya trapphall ut, den är faktiskt inte så illa…och det finns mycket mer att se. -Kom och hälsa på!

Vi är stolta över våra skolors resultat, även om det som alltid finns förbättringsområden på både enskilda enheter och på huvudmannanivå. Innan sommaren sammanställde vi alla våra skolors resultat (av kunskapsuppdrag, värdegrundsuppdrag och hur våra elever, föräldrar och medarbetare upplever våra verksamheter) för att analysera dessa och ta fram utvecklingsområden, på både varje enhet och huvudmannanivå.

Den nationella statistiken för läsåret 2011/12 i SIRIS visar att eleverna i Vittraskolorna sammantaget når goda betygsresultat. Det genomsnittliga meritvärdet för niorna i våra grundskolor låg våren 2012 på 226. Detta ska jämföras med riksgenomsnittet som är 211.  Även när man ser till andelen elever som fått minst betyget Godkänt i alla ämnen, och andelen elever som uppnår behörighet till gymnasiet, ligger Vittraskolorna över riksgenomsnittet. Våren 2012 fick 86 procent av våra avgångselever minst betyget Godkänt i alla ämnen, medan genomsnittet i riket låg på 77 procent, en ökning för Vittraskolorna med 2% jämfört med föregående år. Andelen behöriga elever från Vittraskolorna till gymnasieskolans yrkesförberedande program låg på ca 93,5 procent* – att jämföra med 87,5 i övriga riket.

Vi är stolta och glada över att vi har ökat andelen behöriga med 2%  jämfört med föregående läsår men vårt mål är att samtliga elever blir behöriga och självklart är vårt fokus framåt att nå 100 %.

* Pga gällande sekretessregler i Skolverkets databas SIRIS grundas detta värde tills vidare på Vittraskolornas egna beräkningar. 

Har du frågor kring en enskild skolas resultat kan du vända dig till respektive rektor eller till Frida Gustafsson Wennö, Chef Kvalitet och Utveckling i Vittraskolorna. Du når henne på frida.gustafsson.wenno@vittra.se eller 08-794 42 06.

Du hittar all statistik för Sveriges samtliga skolor här: http://siris.skolverket.se/ 

Vittras för- och grundskolor har förtroendet att ansvara för drygt 8000 barns och ungdomars lärande, utbildning och omsorg. Vi har 26 förskolor och grundskolor runt om i landet. Vår verksamhet ger goda resultat både när det gäller elevernas kunskapsresultat och hur föräldrar och elever upplever kvaliteten i vår verksamhet – något vi är mycket stolta över.

Susana Olsson Casas, VD för Vittraskolorna

Jag tror inte att det finns många vuxna som skulle acceptera Whattafs men vi tycker att det är en självklarhet att barn ska göra det, och vi kallar det för Läxor.

Bilden tagen ev Mary Fitzgerald: http://www.mfitzgeraldphotography.net/

En av de vanligaste frågorna jag får om läxor är: ”Jag har hört att ni inte har läxor, stämmer det?” Mitt svar: ”Nej, det stämmer inte, men varför tycker du att läxor är viktiga?”. Jag brukar få fyra sorters reaktioner:

1. För att det behövs, det visar att ungarna jobbar, att det är ambitiöst och det behövs mer tid än den i skolan. -Helt orimligt att läxor behövas av detta skäl. Det skulle lika gärna kunna vara ett bevis på raka motsatsen, att så lite blir gjort i skolan att man måste jobba hemma. Om detta vore sant så spetsas situationen till ytterligare när det blir möjligt att betala för ”läxhjälp” . -Intressant blogg om detta av Ann-Marie Körling, som så många gånger förr!
   
2. Det är bra därför att man behöver träna disciplinen inför resten av livet. -Men vänta ett tag… resten av samhället verkar vara mer intresserat av att saker och ting blir gjorda med hög kvalitet och i tid. -Det borde väl i så fall vara ett tecken på ännu mer disciplin att få läxorna gjorda redan i skolan?
3. Vaddå, det är ju självklart, det har man ju alltid haft i skolan!? -Nej, det är kanske inte så självklart, att något har funnits tidigare brukar inte vara ett bra argument för att det ska fortsätta finnas… Vi kan ju räkna upp en hel del saker som gjorts i skolan som inte görs idag, en del är till och med förbjudna, tack och lov.
4. För att det gör att jag kan hänga med i vad mitt barn gör i skolan, jag känner mig kompetent när jag kan hjälpa till. – Det argumentet verkar ju vara bra! Men då borde vi kanske kunna lösa detta på ännu bättre sätt?

Tänk om vi istället skulle utgå från att läxor finns till för att:

• Föräldrar ska kunna känna sig delaktiga i sina barns skolgång
• För att barn och föräldrar ska göra något meningsfullt tillsammans som bidrar till utveckling i skolan
• Vara ett komplement till skolarbetet: -”Läxor” skulle kanske rentav kunna vara aktiviteter som med fördel inte görs i skolan?

DÅ öppnar sig helt nya möjligheter! ”Läxor” behöver inte vara ”skoluppgifter” ska göras hemma,”Läxor” kan då bli uppdrag, utmaningar och aktiviteter som skapar en känsla av delaktighet och ökar förståelsen för det som görs i skolan. Att gemensamt läsa tidningen 10 minuter varje dag, att gå och se en utställning, att hyra en film och prata om den, att lära sig livräddning. Listan på meningsfulla saker som föräldrar och barn kan göra tillsammans som samtidigt skulle bidra till fördjupad förståelse av det som görs i skolan borde vara oändlig, och rolig!

Att debattera läxors vara eller icke vara om det är Whattafs vi diskuterar känns inte så meningsfullt, låt oss istället lyfta fram fler exempel på en modern och funktionell definition av vad läxor kan vara. -Då blir det nämligen självklart ATT de behövs och väldigt mycket mer intressant HUR de ska se ut, det är en diskussion vi i Vittra gärna kastar oss in i!

Over and out

Ante Runnquist

ante.runnquist@vittra.se

Med vår nya skollag är alla som driver skola (huvudmän) skyldiga att ta emot och behandla klagomål och i skriftliga rutiner tydliggöra sin klagomålshantering. En av bakgrunderna till den nya lagstiftningen är att elever och föräldrar ska ha möjlighet att också vända sig till huvudmannen när de har klagomål mot utbildningen, eftersom det är huvudmannen som har ansvar för att rätta till bristerna.

Lagstiftningen är bra. Den stärker barns och elevers rättsäkerhet, det tycker vi i Vittra är jätteviktigt! Fast det är ju inte skruvar, muttrar och missnöjda möbelhandlande kunder vi har att göra med här… Det är elever och föräldrar som har synpunkter om något så viktigt som barnets skolgång, utveckling och lärande. Ställer det andra krav på klagomålshanteringen, eller?

I Vittra har vi rutiner för klagomålshantering (se varje skolas hemsida) och det ingår i vårt systematiska kvalitetsarbete. Elever och föräldrar kan lämna synpunkter på verksamheten direkt till pedagoger och rektor samt till huvudman.

Men utifrån devisen ”good enough is never enough – när vi jobbar med barn” tror jag att vi i förskola och skola behöver underlätta ännu mer för elever och föräldrar när det gäller barnets rätt till stöd och stimulans i sin utbildning. Ett sätt för oss på Vittraskolorna att göra det är genom Vittras Barn- och elevombud.

Vittras Barn- och elevombud heter Carola Ingersdotter och hon har i sin roll ett kompromisslöst fokus på elevernas bästa. Carolas uppgift är att i nära samarbete med skolor och föräldrar i alla lägen verka för att vi tillvaratar alla barns och elevers rättighet till en god lärandemiljö. Hon kan ge stöd och expertis till pedagoger och rektorer men också till elever och föräldrar. Carola har dessutom ett huvudmannaperspektiv både när det gäller främjande och förebyggande arbete, och utifrån vår vilja och vårt ansvar att rätta till brister i verksamheten.

Arbetet för att systematiskt utveckla förskola och grundskola underlättas av ett riktigt bra samspel mellan skola och hem, därför är föräldrars frågor och synpunkter alltid viktiga för oss. – Så har du barn inom Vittraskolorna och undrar över nått kring förskole- eller skolmiljön och/eller ditt barns rätt till stöd och stimulans i sin utbildning, kontakta gärna Carola.

Telefon: 08-794 42 42

Epost: carola.ingersdotter@vittra.se

Förresten – det här med att IKEAs kunder inte kan finna sina skruvar och muttrar i möbelpaketen händer tydligen inte så ofta längre, förmodligen tack vare väldigt professionell klagomålshantering!

Frida Gustafsson Wennö, Chef Kvalitet och Utveckling

I told the story to a colleague and we immediately ended up debating:

A. Was this cheating?

B. Was the method used by the girls somehow inferior to the traditional try-it-yourself-think-hard-on-your-own-method?

If ”Yes” on A: Why??? In any other situation in life this would be considered as effective problem solving. There is something very strange with the assignments we tend to give kids in schools, it’s often like they should be solved wearing blindfolds. Take the average test in any school, in any country: How much of a challenge would it be if the student could use digital technology to solve it? What is left as a challenge once it has been googled? -if the answer is ”Very little” we might ask ourselves if these kinds of tests are relevant since the only thing tested is the child’s RAM (and that’s not in the curriculum).

Try it yourself! Choose strategy, are you using 20th or 21st century skills to solve it? Image: http://www.flickr.com/photos/starsalive/4012182601/sizes/m/in/photostream/

If ”Yes” on B: Why??? Why should the ability to use all available resources to solve a problem be inferior to doing it on your own, without ”help”? You might argue that the soloist approach develops your own thinking and ability think logically. -That might be true but the same could be said about the net-approach that requires collaborative skills and critical judgement, is that less important? Another objection to the girls’ approach is that it somehow makes them dependent on aid or support from technology. But, look at this from a child’s point of view: a) how many times in their lives will they not be surrounded by digital resources? b) Why should they be worse of at solving problems creatively because they are used to digital media?

Are we just passing a moral judgement that their way of solving the problem isn’t as good as ours (since we call their strategies ”cheating” or ”cutting corners”)? -To paraphrase the old saying ”If you’re so smart, why aint you rich?” kids might ask their teachers ”If you’re so smart, what took you so long?”

Over and out.

Ante Runnquist

ante.runnquist@vittra.se

Tänk att du har yttersta ansvaret för resultaten i alla ämnen på skolan, även dem du själv aldrig fattade

Tänk dig att varje dag mötas av nyheter som beskriver att din arbetsplats, skolan, inte gör sitt jobb och att resultaten är för dåliga (även om din skola är bra)

Tänk att du förväntas vara långsiktig

Tänk att du förväntas vara tillgänglig

Tänk att du förväntas vara empatisk

Tänk dig att du förväntas vara tydlig

Tänk att du samtidigt är ansvarig  för att maten som serveras har rätt näringsinnehåll och att den tillagats enligt gällande lagar och regler, trots att du själv bantar

Tänk dig att det visar sig att alla inte gillar schemat som ni lagt så mycket tid på

Tänk att de som skickar mail till dig förväntar sig svar samma dag

Tänk att det som ger dig mest energi är att vara bland eleverna

Tänk dig att ALLA har synpunkter på det du och skolan gör och att du egentligen tycker att det är ok

Tänk att du när som helst kan bli anmäld till Skolinspektionen eller BEO för vad som helst

Tänk dig att du själv går i bitar om du får veta att en enda unge farit illa

Tänk dig att du rätt vad det är kan behöva fatta beslut om obegripligheter som vilken sorts fettavskiljare skolan ska ha (du vet knappt vad det är men den kostar mer än din bostad).

Tänk dig att ditt eget liv inte alltid går på räls, i morse körde t.ex. sopbilen sönder ditt garage

Tänk dig att en vanlig reaktion när du berättar om ditt jobb är ”Guuud, är inte det jobbigt!?”

Tänk att kommunen, din chef och andra har rätt att kalla dig till olika möten ett par gången i veckan.

Tänk att du är ansvarig för korrekt brandutrustning, nödutgångsskyltar, plan för brandövningar och utrymningsplaner, trots att du inte är brandman

Tänk dig att…

Om det vore du, vad skulle du fokusera på och drivas av?

Det som gör mig tårögd av beundran är att 99% av alla rektorer jag möter hanterar långt mer än det här och samtidigt lägger kraft på helt andra frågor:

Jag vill att alla elever ska känna sig smarta (för de är alla genier på något)… och jag har faktiskt en idé om hur vi ska bli bättre på det!

Jag vill att ungarna ska vara modiga och kreativa så måste vi vara det själva, vad ska bli nästa projekt?

Några lärare och elever har gjort en helt fantastisk sak, hur ska jag se till att lyfta det och få ännu fler att haka på?

Sverige är ett suveränt land för utbildning men hur sjutton ska vi nå ut med allting bra som görs?

Jag vill bidra till att det går bra på andra skolor, därför delar jag med mig och älskar när folk snor våra projekt och idéer.

Vi håller just på att skapa ett projekt som ska lyfta fram hur olika barn lär sig, så att de själva blir mästare på att lära…!

Jag vill förändra och utveckla och ALLA ska vara med, nu ska vi bara komma fram till hur det ska gå till.

Jag vill särskilt tacka fyra rektorer i södra Sverige: Anna Ericsson, Lina Kenthsdotter, Thomas Brinck och Peter Walther för vårt senaste möte som gav inspiration och en 100%-ig övertygelse: Vi kommer att få se ännu mer av modig, modern och engagerande undervisning framöver.

Till dig som läser detta: Var snäll och lyft luren till någon av de rektorer du har i din närhet och henne eller honom cred för allt det bra som görs. Det finns få personer som betyder mer för skolutvecklingen än våra rektorer och det är dags att vi andra börjar hylla dem lite oftare.

Nu har jag börjat!

Ante Runnquist

Chef, Forskning & Utveckling i Vittra

Under de senaste dagarna har jag hamnat i flera diskussioner som på ett eller annat sätt handlat om hur vi ska arbeta med grupperingar i i skolan. Ska vi nivågruppera? Är åldersintegrerade grupper bra eller dåligt? Gör vi fel om vi ibland har pojk- eller flickgrupper? Jag kan förstå att det är frågor som vi vill ha svar på eftersom vi behöver organisera våra skolor på ett klokt sätt MEN det är inte frågor som kommer att ha någon avgörande betydelse för måluppfyllelsen i våra verksamheter. Om vi vill vet vilka frågor som borde diskutera kan vi t.ex. titta närmare på John Hatties om omskrivna studie ”Visible learning”, den ger en fingervisning om vad som borde diskuteras:

• Hur lärandet ska göras synligt i undervisningen
• Hur elever med särskilda behov ska få rätt stöd, tidigt
• Hur elever ska få framåtsyftande (formativ) återkoppling av lärare och andra elever
• Hur vi kan skapa förutsättningar för elever lär att lära av varandra
• Hur vi skapar skolmiljöer med höga förväntningar och tydliga mål.

Det här är de faktorer som på allvar skapar resultat i skolan, jämfört med dessa är frågor som rör grupperingars vara eller icke vara av mindre betydelse. -Detsamma gäller för övrigt kepsars vara eller icke vara och omfattande testsystem för att mäta elevers kunskapsnivå.

Todd Rose, forskare på forskningsinstitutet CAST ger ett annat exempel på hur vi bör vara vaksamma på vilken data och information vi använder oss av när vi drar slutsatser kring hur undervisning ska bedrivas: Vi ska akta oss för medelvärden.

Allt pekar på att variationerna mellan olika individer är enormt mycket större än vi anat, ju mer vi förstår av hjärnans funktioner desto större blir de individuella variationerna. Alla pedagoger vet det inte finns något som en ”genomsnittlig” elev och att det är omöjligt att hitta EN ”nivå” som passar alla elever. Det intressanta är att vi nu VET att de individuella variationerna är så stora att det inte är så meningsfullt att tala om en ”genomsnittlig” elev. Det är inte ens meningsfullt att tro att elever som ligger på samma ”nivå” i ett eller annat ämne har så värst mycket mer gemensamt (förståelsemässigt) än att de t.ex. skriver likvärdigt på vissa prov. Behovet av en undervisning som utgår ifrån elevens egen förståelse inte är en ideologisk fråga utan en nödvändighet. Det finns god vetenskaplig grund för att säga att vi absolut INTE ska lära oss i samma ordning, i steg eller liknande (först det här, sedan det här..) . -Den mänskliga hjärnan arbetar helt enkelt inte i steg eller kapitel i en bestämd ordning.

Todd har ett annat exempel som illustrerar faran med medelvärden, i en lite större skala: Alla länder jämför sig med Finland och vi oroar oss för att våra PISA-resultat sjunker jämför med deras, men det är kanske vårt hanterande av medelvärden som är problemet; Finland har ca 3% av befolkningen som lever under gränsen för fattigdom enligt ett visst mått, i USA är den andelen, enligt samma mått 22-24%, i vissa områden upp till 90%. Om man istället gör jämförelsen Finland-USA baserat på områden som liknar Finland mer (10% under samma gräns) så är utvecklingen i ”USA” bättre än den i Finland. -Vore intressant att göra motsvarande övning i Sverige!

*MEN vi ska akta oss när det börjar refereras till ”hjärnforskning”… Det finns studier även på detta som visar att det räcker en bild på en hjärna i text för att vi ska tycka att texten är mer trovärdig!

Over and out

Ante Runnquist

Alla bilder är hämtade från Flickr och visar ett urval av konstverk gjorda av Emilio Garcia ”Jumping brains” http://www.flickr.com/photos/10819018@N05/2836115406/

David Perkins… Jag vet inte hur jag ska beskriva den mannen, han är grundare av Project Zero på Harvard Graduate School of Education, forskare, författare och… Poet, är det bästa ord jag kan komma på. Tänk dig en amerikansk version av Tomas Kroksmark så kommer du ganska nära. För att beskriva sin forskning skapar David ibland egna begrepp där han tycker att språket inte räcker till eller fångar det vi behöver säga. Det fina med begreppen är att de inte är tagna ur luften, de vilar på den forskning som bedrivs här.

Några härliga exempel:

”Lifeworthy” -Livsvärt! Helt enkelt det krav man  måste ställa på pedagogisk verksamhet för att den ska vara effektiv och värd att ägna sig åt. En Livsvärd undervisning låter oss förstå viktiga problem som är relevanta för våra liv.

Ett exempel från matematiken: Andragradsekvationer är för de flesta människor något som man bara råkat ut för i skolan och aldrig behövt eller saknat i sitt verkliga liv. -Inte så Lifeworthy eller Livsvärt! Statistik och sannolikheter däremot… det går knappt att ta sig ur sängen utan att kunna hantera risker, värdera val osv. -Livsvärt!

Ett till exempel: Att läsa om franska revolutionen för att det är en viktig historisk händelse i sig. -Inte så Livsvärt (om man inte tror sig leva i slutet av 1700-talet). Att läsa om franska revolutionen på ett sätt som skapar förståelse för andra historiska skeenden. -Otroligt Livsvärt!

Det finns ett sätt att värdera Life-worthiness, nämligen genom ”Comeuppance”, Kommauppighet. -Hur ofta en lärdom kan tänkas återkomma i en människas liv. Det fina med den definitionen är att svaret på frågan beror på vem du är, vilket liv du lever… Kommauppighet kan vi i sin tur tänka på som radioaktivitet, att den har en halveringstid. Ett exempel: Vi har just haft ett arbetspass med en grupp barn och vill utvärdera hur det varit. En ytterst relevant fråga att fundera över vore om kommauppigheten i det vi just gjort: ”Hur länge och hur ofta tror ni att vi kommer att ha nytta och glädje av det vi just lärt oss? Bra pedagogisk verksamhet har lååååång halveringstid!

Over and out.

/Ante Runnquist 

Till sist: se upp för motsatsen till det underbara som är Livsvärt, nämligen all pedagogisk verksamhet som är ”Life-whimpy” (och det klarar jag inte av att översätta!)