En vecka att minnas

Förra veckan pågick den så kallade BETT-veckan i London. En vecka för inspiration, erfarenhetsutbyte och nätverkande med fokus på skolutveckling.

Vittra hade förstås en liten delegation på plats bestående bland annat av våra pristagare från förra årets Vittradag: Årets pedagog Malin Gerdtman från Vittra Raus och Årets hedersomnämnande Christine Hagel, kurator i region Syd. Och med risk för att låta som en viss resebyrå så är dessa dagar i London helt klart dagar att minnas!

Vi har fått möjlighet att inspireras av otroligt många; bland annat Fridaskolans stolta och drivna lärare, Ruben Puentedura med sina exempel på nya sätt att undervisa med hjälp av teknologi, lärare och elever på The Flitch Green Academy och förstås Stephen Heppel och hans övertygelse om att vi alla alltid behöver anstränga oss ännu mer för barnens skull.

Vi har nätverkat och bytt erfarenheter med massor av kloka lärare och skolledare – t.ex. om hur vi kan arbeta för att öka elevernas medvetenhet om sitt lärande och sina möjligheter att hantera nya situationer i livet bättre. Också om hur vi kan möta det faktum att digitalisering på olika sätt i skolan fortfarande är en fråga för vuxna, när det för elever är en självklarhet att använda digitala hjälpmedel i sitt lärande, eller ja, i sitt dagliga liv!

Vi har själva bidragit genom föreläsningar och seminarier. Dels då vår egen grymma Ante Runnquist tillsammans med Daniel Lundquist från YBC pratade om kreativa lärmiljöer. Dels då Maria Skogqvist, en av alla våra skickliga Vittrarektorer, berättade om sin ledarskapsresa och att omdefiniera ledarskap.

Vi har också varit extremt stolta då vår pedagogik och vårt sätt att arbeta för att stimulera lärande har exemplifierats i andra sammanhang, bland under en föreläsning på Apple Education Leadership Summit av Stephanie Hamilton från Apple i USA. Stephanie som för två år sedan, just i London, inspirerade oss att försöka ta nya kliv – stora kliv – i utvecklingsarbetet i Vittra. Något som blev startskottet till vårt sätt att nu sträva efter vidareutveckla våra lärmiljöer och det som idag är Vittra Telefonplan.

Samma vecka får vi en artikel i Architizer News; ”Stockholm’s School Without Classrooms”, där arkitekten bakom Vittra Telefonplan, Rosan Bosch och hennes arbete med skolan analyseras.

Ny inspiration, nya perspektiv, nya möten samt ny egen bekräftelse och stolthet, allt detta kommer vi minnas – och nu vill vi också sprida det vidare till alla våra egna fantastiska medarbetare och elever. Gärna till andra också förstås! Är du nyfiken och vill veta mer, hör av dig!

Frida Gustafsson Wennö
Chef Vittraskolornas Forskning och utveckling

Städdag i Gundua

Så var det nytt år. Städdag på ”Market”  i Ex-Lewa, Kenya initierad av Vittra och Gundua. Elever från Gundua Primary och Secondary hjälpte till att tillsammans med sina föräldrar samla skräp i byn. Samma elever fick efter fullbordat uppdrag sina ”vänbrev” från Sverige och Vittra Rösjötorp. Svar kommer snart!

Fredrik Wegbratt
Vittra International

Vittras skola i Kenya förbättrar resultaten drastiskt

Ex-Lewa Primary, eller som skolan nu kallas, Gundua Primary, har idag fått resultaten för skolåret 2011. Förutom att skolan fick betyg som bästa skola gällande lärmiljön så har snittresultaten gått upp från 188 till 224 poäng – den största ökningen i regionen!

Ett fantastiskt resultat som rektorn härleder till det stöd Vittra och Gundua gett via införande av IUP och det matprogram skolan har. Så, sträck på er alla Vittrapedagoger och elever. Vår IUP och de pengar ni samlar in via dagsverken, julbasarer, projekt, o.s.v. gör verkligen nytta!

På bilden ovan får lyckliga elever och föräldrar reda på resultaten av rektor Franco.

Fredrik Wegbratt
Vittra International

Rapport från Kenya

För några dagar sedan avslutade Gunduas avgångselever 2011 sina slutexamina. Elever i år 4 på Secondary School gör slutprov i alla ämnen under en tvåveckorsperiod. Resultaten på dessa ligger sedan bland annat till grund för vilka universitetsutbildningar de kan söka. Gunduas mål är att bli distriktets bästa skola både vad gäller lärmiljö och resultat. Priset för bästa lärmiljö tog vi hem redan i maj och elevernas förbättrade resultat har gjort att vi klättrat från plats 13 till plats 2 innevarande år. Vi ser med spänning fram emot årets resultat!

Precis som i Sverige går eleverna på Gundua Secondary nu mot jullov. Under tiden detta sker arbetar vi med att färdigställa de första fyra bostadslägenheterna till skolans pedagoger. I Kenya är det vanligt att man som lärare flyttar långt hemifrån för att få arbete. Gunduas skola har lärare från hela landet och vi känner att det är viktigt att de känner sig hemma och trygga på sin nya arbetsplats. Huset är byggt av en stomme av halm. En gammal teknik som använts både Europa och Amerika under främst 1800-talet. Stommen stärks upp med virke och putsas sedan. Fördelarna med denna byggteknik är att det blir hållfast, ljudisolerande och håller en jämn inomhustemperatur.

Kommande skolår som börjar i januari står vi inför utmaningen att ta emot ännu fler elever. Vi är stolta över att kunna säga att vi har över 300 anmälda elever som förväntas dyka upp om några veckor. Det betyder en full skola! Intresset för vår verksamhet har ökat lavinartat och ryktet förbättras ständigt. Kanske beror det på att våra resultat ständigt förbättras och att vi som enda skola samtidigt sänker skolavgiften. Just nu kostar det cirka 100 kronor per månad att gå på Gundua Secondary. Det är mindre än hälften av vad andra skolor i distriktet tar ut. Detta är möjligt tack vara alla generösa bidrag från Sverige. Tack!

God Jul och Gott Nytt År önskar Fredrik Wegbratt från Kenya

Vårt sätt att arbeta

Med jämna mellanrum diskuteras olika skolors sätt att arbeta och organisera sig. Just nu är lärartäthet i fokus, och vi får en del frågor om det. Här kan du läsa våra perspektiv på detta, men satt i ett större sammanhang; hur vi arbetar och vad det får för betydelse för våra elever.

Vittras för- och grundskolor har förtroendet att ansvara för drygt 8500 barns och ungdomars lärande, utbildning och omsorg. Vi har 32 förskolor och grundskolor runt om i landet. Vår verksamhet ger goda resultat både när det gäller elevernas kunskapsresultat och hur föräldrar och elever upplever kvaliteten i vår verksamhet – något vi är mycket stolta över.

Vårt arbetssätt
I Vittraskolorna har vi arbetat med individuella utvecklingsplaner (IUP) sedan 1993, och vi utgår i all undervisning från barnens behov, mål och intressen. Individens utveckling och gruppens samspel är fokus i vårt arbete.

Att uppmuntra individens utveckling och skapa en god gemenskap förutsätter en stimulerande och trygg miljö och nära pedagogiska relationer mellan vuxna och elever. Vi strävar efter att ge våra elever så mycket lärartid som möjligt. Elevens sammanlagda undervisningstid i grundskolan, alltså Vittraskolornas timplan, är 7215 timmar, vilket är 550 timmar mer än lagstadgad nivå i läroplanen. Våra pedagoger är tillsammans med barnen 28 timmar i veckan – all tid barnen är i skolan. Detta innebär att 60 % av pedagogens totala arbetstid är i undervisningssituation med eleverna, att jämföra med 40 % av total arbetstid som är praxis för lärare idag. Våra elever får därmed både mer undervisningstid och mer tid med sina pedagoger än genomsnittet i landet.

Lärartätheten är just nu i fokus för många. Vi håller med om att den är viktig. I Vittra har vi i genomsnitt 6,6 pedagoger per 100 elever vilket ska jämföras med drygt åtta pedagoger på 100 elever i de kommunala skolorna. 6,6 är en något högre siffra än den som Skolverkets statistikdatabas SIRIS visar, det beror dessvärre på felrapporteringar från några av våra skolor.

Forskning visar att ”sammanhängande lärartid”, goda pedagogiska relationer samt skickliga pedagoger med höga förväntningar på eleverna har en större effekt på studieresultaten än hög lärartäthet. Vår flexibla organisation i arbetslag och vårt ämnesintegrerade arbetssätt möjliggör att våra skickliga och engagerade pedagoger under dagen kan arbeta i olika former av grupperingar; större föreläsningar och inspirationspass, handledning och uppföljning i grupp, individuella samtal osv. Detta gör att vi lär känna varje elevs behov, kan ge feedback och utmana dem i sin utveckling, inspirera, ställa krav och tillsammans i arbetslaget säkerställa relevant innehåll i undervisningen. Därmed bidrar vi till fördjupad förståelse och ökat lärande för eleverna. Hos oss är det både kul och nödvändigt att lära sig mycket, vilket också visar sig i våra elevers höga studieresultat!

Vittraskolornas arbete resulterar i höga kunskapsresultat
- Läsåret 2009/2010 var våra elevers snittpoäng 223 (riket 209)
– Läsåret 2010/2011 var våra elevers snittpoäng 227 (riket 211)
– Andel som nått målen i alla ämnen 2010/2011 84,3 (riket 77,3)

Vittraskolornas arbete resulterar i nöjda föräldrar och elever
Våra föräldrar anger bland annat att:
- Mitt barn trivs på sin skola (Index 82)
- Skolan bidrar till att och att mitt barn blir bättre på att arbeta tillsammans med andra. (Index 80)

Det är särskilt intressant – och stimulerande – att läsa elevernas omdömen om sina skolor. De enskilt viktigaste frågorna för elevernas ”Nöjdhet” i våra skolor är:
- Min skola ger mig bra möjligheter att utvecklas och lära (Index 76).
- Jag känner mig trygg i min skola (Index 82)
(värden ”över 70” anses generellt vara höga eller mycket höga.)

Har du frågor eller synpunkter om vårt sätt att arbeta hör gärna av er!

Frida Gustafsson Wennö, Chef Vittraskolornas Forskning och Utveckling

Danny Saucedo skapade musik med Vittraelever

Inom Vittraskolorna vill vi göra saker innerligt och ”onödigt bra” för våra elever. Gårdagens workshop med Danny Saucedo för 500 elever är ett exempel på detta.

I går den 5 december var 500 elever från 15 olika Vittraskolor inbjudna till en workshop om ”Digital Passion Performance” och få anade väl innan vem som skulle leda denna workshop…

Danny gjorde en bejublad entré och tillsammans med Oscar Görres och en MacBook framförde han flera låtar och varvade det med att lära ut hur man skapar och bygger poplåtar i programmet GarageBand. Eleverna fick se och testa hur enkelt det är att tillsammans vara kreativa och skapa musik på datorn. Dessutom utlyste Danny en tävling för Vittras elever, som går ut på att skapa en riktigt bra poplåt innan jul!

Det var en riktigt härlig skara elever som deltog i den två timmar långa workshopen. En skara på 500 barn och ungdomar som körade till Justin Biebers ”Baby”, som rusade fram till scenen vid finalnumret ”In the club”, och som åkte hem med nya lärdomar, kreativa idéer, stora leenden på läpparna och vissa t.o.m. med en autograf på armen…

Danny skickade en hälsning till alla Vittraelever efter workshopen: ”Stort tack till er på Vittra för en superkul dag. Jag har haft superkul och vilka fina ungdomar ni har. Hoppas vi ses i framtiden Ser fram emot bidragen i tävlingen. Kramar, Danny”.

Stort tack själv Danny – för en grym och ”onödigt bra” workshop!

Fler bilder från workshopen finns att se om du ”gillar” vår Facebook-sida: facebook.com/vittraskolorna

Frida Gustafsson Wennö
Chef Vittraskolornas Forskning och Utveckling

Leo gillar att få ett förtroende!

För en tid sedan beskrev Leo, 11 år och elev i juniorerna på Vittra Vallentuna, att han på sin skola fått ett förtroende – ett förtroende han vill leva upp till. Vi blev nyfikna vad han menade och bad Leo, tillsammans med sin pedagog Maria, gästblogga på Vittrabloggen. Här kan du ta del av Leos tankar. 

”På Vittra Vallentuna har jag fått ett förtroende, ett förtroende som jag vill leva upp till.” Detta sa jag under juniorernas kulturdag där vi, elever, hade som utgångspunkt att vara en förebild.

Det är en skillnad för mig, eftersom att jag är ganska ny på Vittra Vallentuna. Jag började här i höstas. Vittra Vallentuna skiljer sig väldigt mycket från min förra skola. Här är det en annan sak, för här jag fått ett förtroende. Ett förtroende som gör att jag inte känner mig instängd. Här kan jag göra allt i min egen takt. Till exempel så får jag en uppgift som ska vara klar om två veckor. Då ska jag planera för det och kan därmed göra det i min egen takt. Förtroende är att jag ska vara färdig inom en viss tidsram och förtroendet gör att jag utvecklas och att jag vill! Förstås finns alltid pedagogerna nära och stöttar mig i mitt arbete och visar hur jag ska lägga upp det. De finns alltid där för en och hjälper en att komma vidare och utvecklas.

Datorn är också en del i av ett förtroende. Här anser pedagogerna att jag kan få en egen dator som jag arbetar med utan att de står bakom min rygg. Dom litar på att jag gör det som jag ska och att jag använder datorn på rätt sätt.

Det bästa med Vittra Vallentuna är lärmiljöerna. Det finns alltid olika platser där jag kan arbeta och som gör att jag efter humör kan välja den platsen som jag för dagen behöver. Om jag vill sitta för mig själv så kan jag sätta mig i ett ensamt rum – en cave som vi kallar det för. Vill jag sitta med många går jag ut i stora salen – firecamp – här finns alltid en plats för lärande. Och överallt finns pedagoger som vill hjälpa mig.

Jag tycker att jag passar in i Vittra för att Vittra Vallentuna motsvarar det som jag önskar.

För mig är det viktigt att leva upp till förtroendet. Det känns viktigt, för jag har ju lovat pedagogen att jag ska genomföra det och om jag inte gör det så har ju brutit mitt förtroende. Jag har som mål att lära mig hur jag kan använda mig av Vittras modell på bästa sätt och jag vill vara en person som andra ser upp till. Ibland kanske även jag kommer att göra fel, men det tillhör väl?

Allt bygger på förtroende. Jag gillar att få ett förtroende.

Leo Jozic - 11 år, som har en stor önskan om en egen hund.

Om man tycker det är kul vill man också göra lite extra

Skolverket har just publicerat betygsstatistik för 2011. Eleverna i Vittra har i snitt mycket goda kunskapsresultat, och meritpoängen fortsätter öka, vilket gör oss grymt stolta. Resultat och siffror är viktigt. Att höra elever resonera om tänkbara samband mellan arbetssätt och studieresultat är magiskt.

När Skolverkets senaste betygsstatistik nu är publicerad har dom allra flesta skolor redan både analyserat sina resultat och vidtagit åtgärder för att varje barn utifrån sin potential ska nå så långt som möjligt. Det är intressant (och kanske förståeligt) hur sällan det i samband med betygsstatistik mediarapporteras om åtgärder för hur vi maximerar elevernas potential. Därför vill jag komplettera dom stundande ”Här är hela betygslistan”- rubrikerna med några kloka ord från Jacob och Andrea, seniorelever på Vittra Vallentuna. Deras beskrivningar av hur dom arbetar är ett exempel – och på landets skolor kryllar det av massa fler framgångsrika exempel! – på åtgärder som uppenbarligen gynnar både elevernas lust att lära och studieresultat.På Vittra Vallentuna arbetar man seden förra läsåret i case, där flera ämnen är sammanflätade. Jacob och Andrea arbetar just nu med uppdrag kopplade till caset ”Lyxfällan” som utgår från när det är dags att flytta hemifrån och stå på egna ben. Och genom pedagogernas ledning – bl.a. föreläsningar, genomgångar, handledning och laborationer – får eleverna både stöd och utmaningar för att nå så långt som möjligt.

Jag frågade Jacob och Andrea hur dom tycker det är att arbeta på detta sätt, i ämnesintegrerade case som Lyxfällan. - Jag ser hur det hänger ihop nu, hur ämnen förknippas med varandra, säger Andrea. – Det blir ju skillnad mot att gå på massa tråkiga mattepass utan syfte, räkna matteboken ut och in, och sen ett prov på det, berättar Jacob. Allt vi gör på våra pass blir användbart i caset. Det blir som ett träd där allt går ihop till slut.

Något konkret exempel? – När vi jobbar med Lyxfällan blir det viktigt för mig att veta om till exempel ekonomi, skatter, räntor och procent. Då förstå jag varför jag lär mig det i SO:n och matten, säger Andrea.

Tror du det finns samband mellan hur ni jobbar och dina studieresultat? – Ja, säkert, säger Jacob. Det är ju mycket roligare att jobba som vi gör än att jobba med varje ämne var och en för sig. Och om man tycker det är kul vill man också göra lite extra – alltså lära sig ännu mer!

Frida Gustafsson Wennö

Chef Vittraskolornas Forskning och Utveckling

P.S Kolla länkarna om du vill veta mer om Vittra Vallentuna och deras casearbete eller Vittraskolornas kvalitets- och kunskapsresultat.

Två skolor i Kenya inför IUP enligt Vittramodell

Nu har två Kenyanska skolor; Ex-Lewa Primary och Gundua Secondary infört individuella utvecklingsplaner enligt Vittramodell. Målet är att dessa två skolors resultat skall fortsätta att utvecklas och förbättra sina resultat.

Samtidigt står många elever med spänd förväntan inför de många och för båda parter givande utbyten som stundar mellan Vittra och Gundua. Skolan har sedan några veckor tillgång till Skype och som många redan vet, mycket spännande aktiviteter står på agendan i samband med det stora jordbruksprojektet som satts igång här i nu pågående regnperiod. Ett ypperligt tillfälle att skaffa kunskap om klimat, vatten och livsmedelsfrågor för intresserade elever och pedagoger på våra Vittraskolor i Sverige.

Tveka inte att ta kontakt med fredrik.wegbratt@vittra.se vid frågor. eller Skype med användarnamn ”Wegbratt”

Fredrik Wegbratt
Supervising Director
Gundua Foundation/Vittra International

Att flyga drake kort och gott

I Varberg pågår just nu konferensen Sustainable Success in School Development. Här beskrivs bilden av vad som behövs i skolan idag och framåt. Och vi är många som är överens om att den hållbara vägen för skolutveckling är att utgå ifrån barnens motivation och med lärande i fokus. Att flyga drake kort och gott.

I Vittra pratar vi om att vi vill skapa ”fler drakar och färre gummiband”. Ett gummiband är bilden av när vi pedagoger skjuter iväg en instruktion till eleverna typ: ”nu vill jag att ni läser dom här sidorna och sen svarar på tillhörande frågor.” Det är vi vuxna som avgör vad alla elever just nu ska vara intresserade av, lära sig om och ägna avsatt tid till. För vissa elever och i vissa sammanhang kan detta vara en alldeles utmärkt och viktig metod – men långt ifrån alla barn finner motivation i det sättet att lära och arbeta.

Att flyga drake är ett annat sätt att förhålla sig i undervisningen. En drake lyfter genom att den finner rätt läge i vinden. Vi pedagoger fångar upp vad eleverna motiveras av, hur dom lär och vilka vindar vi kan nyttja för att dom ska förstå mer. Vi ger uppdrag som skapar sammanhang utifrån det eleverna just nu är intresserade av – och leder dom därifrån vidare mot nationella kunskapskrav och mål. Flyglinan mellan den som står på land och draken i luften står för hur vi har koll på elevernas lärande; hur vi instruerar, handleder, inspirerar, ställer följdfrågor och ger feedback under arbetets gång. Vissa drakar behöver kort lina – med supertajt återkoppling, uppföljning och nya frågor – medan andra lättare finner ny egen kraft och kan ha en lite längre lina.

Under konferensen i Varberg har flera föreläsare tydliggjort att vägen framåt absolut handlar om att i skolan (fortsätta) utgå från elevernas motivation och möjligheten att medvetandegöra sitt lärande. I nån mening tycks det handla om att bli ännu skickligare på att flyga drake. Gör vi det kan vi öka elevernas förståelse för vad dom lär, hur dom lär och därmed också öka deras studieresultat.

Peter Gärdenfors, Professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, har bland annat berättat om att skolans strukturer ofta bygger på yttre motivation (belöningssystem, betyg osv), men det som genererar kraft och förståelse i lärandet är att utgå från elevernas inre motivation (nyfikenhet, vilja att lära osv). Och när vi förstår kan vi tillämpa det vi lärt på nya problem – då blir kunskapen produktiv och inte bara repetitiv.

Bill Martin, skolutvecklare från Colorado, har på samma tema ställt den viktiga frågan: Hur kan vi lärare använda elevernas egen motivation, istället för att bestämma vad vi tycker dom ska ha motivation för…?

Debra Masters, som arbetar med John Hattie vid University of Auckland, Nya Zeeland (med den hittills största översikten av hur olika faktorer påverkar elevers studieresultat) har tydligt förmedlat att effekter på elevers resultat främst skapas av skickliga lärare: Lärare som samspelar med och finner elevers motivation. Lärare som förstår att undervisning inte bara handlar om att lära ut, utan ständigt vill förstå mer om hur elevernas lärande går till. Lärare som ger elever löpande feedback – och låter elever och kollegor ge feedback tillbaka – och som engagerar sig känslomässigt i elevernas lärprocess.

Hatties studie visar också att förändringar kopplade till t.ex. klasstorlek, skolstorlek, läxor eller finansieringsform har väldigt liten effekt för elevers prestationer. Vilket kan tyckas fascinerande då debatter om skolan tenderar att avhandla just såna ämnen. Men också bekräftande att vi i Vittra och våra pedagoger försöker fokusera på det som ger mest effekt för barnen.

Sen har vi förstås otroligt mycket att lära och öka vår medvetenhet kring. Och vi har en spännande resa framför oss att utvecklas och bedriva framgångsrik skolutveckling tillsammans med andra. En resa som i grunden handlar om att fortsätta ge varje barn rätten att känna att det är både kul och viktigt att lära sig mycket – att skapa kunskaper och förståelse utöver det vanliga!

Frida Gustafsson Wennö

Chef Vittraskolornas Forskning och Utveckling